Älvdalens jakt och skog

Eleverna från naturbruksgymnasiet i Älvdalen skulle få känna på ripjakt med stående fågelhund. Jag var en av re hundförare och förde alla tre settrar. Helst körde jag Pigalle som är lydigast även för mig men Tesla var faktiskt mycket duktig. Hon gick inte ur hand på allvar någon gång. Hon gick stort men någorlunda i kontakt. Några gånger kallade jag in på mycket stort håll. Om det var fågel i luften var hon svårare men inte omöjlig att kommunicera med.

Fåglar var det tyvärr ont om. Dels är det ju ett dåligt ripår och dels var fåglarna otrygga på grund av årstiden. För det mesta sprang fåglarna undan när hunden fattade stånd. Det blev många markeringar, földa löpor och tomstånd.

Tesla stod länge för fågel vid två tillfällen men hon var för långt bort för att vi skulle hinna fram innan fåglarna ändå lättade. Det var bara piggen som lärde sig att trycka fast fågeln ordentligt men tesla och jag arbetade som ett team, bätrade på erfarenheterna från fjällen och fick bättra kondition.

Pipen var en guldpryl. När vi gick i björkskogen kunde jag koppla av fast hundarna inte syntes så värst ofta.